Till Kyrkerud, komministerbostället i By socken, kom Esaias Tegnér d.ä. 1768 med sin fru Sara Maria Seidelia, prostdottern från Kila. Här bodde de i sexton år och här föddes alla barnen, utom Anna Lisa, som Sara åkte tillbaka till Kila för att föda. Det var inte ovanligt att förstföderskor gjorde så på den tiden. Sedan kom Lars Gustaf, Elof, Britgen, Johannes och sist Esaias 1782. Två barn dog späda. Stugan blev trång, men till dop och fester samlades här släkt och traktens ståndspersoner. 1784 lämnade familjen Kyrkerud för Millesvik.

När vår skald, Esaias Tegnér dog 1846 efter några års ohälsa, var han f.d. professor i grekiska, biskop, akademiledamot och hyllad nationalskald. Detta var i den tid när nationalismen närmade sig sin blomstring. Följden blev att minnesmärken måste sättas upp, bl.a. restes i Lund den första statyn föreställande en icke kunglig person.

Esaias Tegnér hade ju bara levt sina två första år på Kyrkerud, men det var födelseplatsen och den skulle märkas ut!

ESAIAS TEGNÉR
FÖDDES HÄR
d. 13 nov 1782
HÄR STOD HANS VAGGA
I VÄXIÖ HANS GRAV
I SÅNGEN HANS MINNE

Så står det på den minnessten som restes på platsen. Stenen hämtades från trakten och en stenhuggare från bygden anlitades. Inskriften gjordes av kyrkoherden i By Pehr Wåhlén.

Redan 1847 var allt färdigt. 1852 besökte hans änka och andra ur familjen platsen. En gästbok fanns på plats och där står det:
Anna Tegnér
Christoffer Tegnér
Lars Gustaf Tegnér
Emma Rappe dotter till Götilda och friherre Karl Rappe
Ida Charpentier fosterdotter
Gustaf Myhrman brukspatron

Men detta var inte nog.

Ungefär 60 år senare påbörjade landshövding Gerhard Dyrssen och biskop Karl Herman Rundgren i Karlstad, en insamling. Kronprins Gustaf, hertig av Värmland, sedermera kung Gustaf V och hans kronprinsessa Victoria, engagerade sig och skänkte pengar med anledning av deras silverbröllopsdag 1906, så att minnesplatsen på Kyrkerud kunde iordningställas. En markyta avsattes för en minnesplats; en gräsmatta med en kulle för minnesstenen placerad på en sockel och som omgärdades med ett vackert gjutjärnsstaket.

För detta engagemang har paret fått en egen minnessten på området.

Invigningen skedde 1908 med pompa och ståt. Landshövding Gerhard Dyrssen var närvarade och kyrkoherde Carl Bromander höll tal.  Kung Gustaf V och drottning Victoria skickade lyckönskningstelegram, musikkår spelade, besökare hurrade och sjöng Du gamla och fria. Tillställningen avslutades som sig bör med Värmlandsvisan.

En markering för Esaias Tegnér i den tiden!

Minnesplatsen har kommenterats, beskrivits och fotograferats åtskilliga gånger. Vykort har tryckts i otaliga versioner och upplagor. Här visar vi två av dessa; ett skrivet och poststämplat 1906 och ett poststämplat 1910. Dessa kort visar hur platsen såg ut före och efter iordningställandet.

Nya Wermlands-Tidningen skrev 23 september 1908 ett utförligt referat om invigningen.
Läs också Säffle-Tidningen

:
Vägen till Tegnérs minne
Vandra i Säffle

Lars Gahrn:
Minnesmärkena på Tegnérs födelseplats minner om mycket.